Gården har fornlämningar i form av gravfält, hög och stensättning. Namnet "Risatompta" är känt i skrift sedan 1385 och betyder ungefär "tomtplatsen i småskogen" 1.
"I jordeboken 1540 nämns en Jöns Ingemundsson, okänt om han var landbo på det kronohemman på ca 15 tld eller på det frälsehemman under Fållnäs som fanns i byn. Ett drygt sekel senare köpte Kerstin Bosdotter Bååt kronogården och gjorde Ristomta till säteri, omtalat 1654. Gården, som sades vara "tämligen" byggd, gick i arv till sonen Gustaf Horn och efter hans död 1686 till dottern, gift Levenhaupt. Hur länge säterifriheten ägde bestånd har inte utforskats. Ristomta omnämnes dock ännu 1864 som "2 mtl frälsesäteri" under Fållnäs och ingick i Fållnäsfideikommisset tills detta upplöstes 1930. Christina Lewenhaupt levde till 1744 (maken hade dött tidigare) men torde knappast ha bebott gården, där man 1721 finner Johan och Erik Jansson med familjer mantalsskrivna. 1730 bodde en Daniel Böhm på Ristomta." 2
Byggnadernas arkitektur är den svenska tolkningen av barock, d.v.s. det som brukar kallas den karolinska stilen. De ansågs så historiskt intressanta att de avbildades 1923 av Ferdinand Boberg.
Fram till 1900-talets mitt var gårdens verksamhet traditionellt jord- och skogsbruk. Dagens verksamhet består huvudsakligen av uthyrning av stallplatser och lokaler.
1. Alf Nordström, Sorunda en socken för sig, Liber förlag 1980, ISBN 91-38-05226-1, sid 48
2. Alf Nordström, Sorunda en socken för sig, Liber förlag 1980, ISBN 91-38-05226-1, sid 239